Flashpackers
Browsing:

Kategori: Malaysia

Kuala Lumpur – en ny favorit

Just nu befinner vi oss på vårt nya hotell i Ho Chi Minh staden eller Saigon som den också benämns ibland. Resan gick från en annan storstad nämligen Kuala Lumpur som denna bloggpost kommer att handla om. En stad som verkligen överraskade oss positivt!

Vi anlände till Kuala Lumpur från Langkawi med flyg och skulle spendera fyra nätter där. Egentligen visste vi inte så mycket om KL, mer än att det var den största staden i Malaysia och att det är billigt att bo på flotta hotell. Vi valde att bo på Majestic Hotel vilket såg väldigt fint ut på bilderna, hade en rimlig prisnivå samt låg relativt centralt.

Från flygplatsen gick det snabbt och smidigt att ta tåget in till stadens mer centrala delar. Väl där började vi leta efter en taxi men det visade sig att hotellet hade en egen minibuss som gick var tjugonde minut från centralen – väldigt praktiskt!

När vi väl hade kommit i ordning på vårt hotell var det dags att utforska staden, även här fanns det en minibuss till hands som tog oss in till shoppingdistrikten. Trots karta var det svårt att få en bra bild av var vi befann oss då vägnätet var minst sagt omfattande virrvarr av motorvägar. Snart var det dock dags att utforska centrala KL!

Vi möttes av en modern storstad med stora luftkonditionerade shoppingcenter, gnistrande skyskrapor och ett myller av människor och trafik. Tillsammans med detta moderna och polerade fanns också småbutiker längs gatorna som sålde allehanda krimskrams, gator med spännande streetfood och ständigt något nytt att upptäcka. Vi köpte några dumplings från en vagn och hittade tillslut en bra plats där vi kunde avnjutande dessa. Svetten rann där vi satt i den nästan tropiska hettan men det var fantastiskt gott och jag tror inte vi betalade mer än motsvarande tjugo SEK.

När vi lärt känna staden lite bättre efter någon dag bestämde vi oss för att försöka promenera till centrum via China Town. Detta var en utmaning eftersom Google Maps och Kuala Lumpurs vägnät tydligen inte är helt kompatibla. Tillslut kom vi dock rätt och det visade sig att det inte tog mycket längre tid att promenera än att åka minibuss eller taxi från hotellet.

China Town hade ett par gågator fulla med krimskrams, piratkopior och diverse godsaker. Vi hittade ett ställe som sålde grillspett. Man fick välja mellan en mängd olika färska spett från en stor vagn som grillades eller friterades efter önskemål. Vi hade tidigare hört att KL har väldigt bra street food och det är bara att instämma efter denna fullträff.

Street Food

Samma kväll hade vi bokat middag uppe i KL Tower på restaurang Atmosphere 360. Från detta torn som ligger på en kulle i en stor park är utsikten fantastisk över hela staden. Dessutom roterar restaurangen så att man under sittningen två timmar hinner med ett helt varv. I väntan på vårt bord pratade vi lite kort med ett Malaysiskt par som firade sin 39:e bröllopsdag. De var väldigt trevliga och nyfikna på oss och Sverige och det är något som jag också tar med mig från Malaysia – de trevliga människorna. Det ska dock även nämnas att det kan vara en utmaning att förstå deras dialekt, kanske hade vi vant oss om vi hade stannat längre,

Åter till själva restaurangupplevelsen så hade vi en jättemysig kväll i KL Tower. Utsikten var som sagt fantastisk, det bjöds på levande musik, buffén innehöll verkligen något för alla. Prisnivån här var mer som hemma i Sverige men den här upplevelsen var verkligen värd det!

Emelie

Sista heldagen i KL besökte vi Petronas Towers som antagligen är det mest kända byggnadsverket i staden och även världens högsta när det invigdes i slutet av 1990-talet. Detta var en turistattraktion av rang men också väldigt välorganiserat så det blev aldrig speciellt trångt. Först fick vi befinna oss på bron som binder ihop de båda tornen och därefter åka högst upp till utkiksplattformen. Slutligen fick vi besöka ett våningsplan där det såldes souvenirer vilken blev lite segdraget men på det hela taget var det väldigt kul att besöka tornen.

Avslutningsvis var KL en positiv överraskning. En härlig mix av ordnat och stökigt, modernt och traditionellt


Kommentera (1)

Video från Malaysia


Kommentera

Sky Bridge

Sebastian på Sky Bridge

Just nu befinner vi oss i härliga Kuala Lumpur. En modern storstad med fungerande wifi, skyskrapor och luftkonditionerade shoppingcenter men också spännande streetfood och en prisnivå som är ungefär hälften av den svenska. Detta inlägg ska dock handla om vår utflykt till Sky Bridge i Langkawi som vi gjorde för några dagar sedan.

Sky Bridge är en del av en större utkiksanläggning inte långt från den hamn där vi tidigare anlände till Malaysia. Själva bron ligger högt uppe på ett berg och sägs vara en av de läskigaste i världen. Oavsett om detta stämmer så är det säkerligen den mest spektakulära turistattraktionen på ön och väl värd ett besök om man inte är alltför höjdrädd.

Hit tar man sig enklast med taxi eftersom det inte finns någon kollektivtrafik inom Langkawi. Vi betalade 35 MYR för en enkelresa vilket motsvarar ungefär 70 SEK. Det var inga svårigheter att få tag på taxi varesig dit eller tillbaka.

Vi valde att vara på plats strax innan 17 för att undvika den värsta hettan och köerna vilket visade sig vara ett smart drag. Det var inga köer och vi kunde snabbt köpa biljetter till linbanan som skulle ta oss upp till själva bron och utkiksplatsen.

På området finns en rad andra attraktioner, vilka vi hade läst lite om på anläggningens webbplats, men vi valde att fokusera på huvudattraktionen – Sky Bridge. Detta visade sig också vara ungefär vad vi hann med i lugn och ro innan anläggningen stänger vid 19.

Linbanan var tveklöst inget för höjdrädda och den sista biten gick mycket brant upp mot toppen medan vi med skräckblandad förtjusning blickade ut över landskapet. Det hela var oerhört vackert och svårt att fånga på bild på ett rättvisande sätt.

Väl uppe var det dags att byta gondol för en kortare sista färd till den topp varifrån bron går. Därifrån fick vi ta en kortare promenad på en anlagd gångväg genom skogen innan vi nådde fram till resans mål.

Sky Bride

Själva bron går i en båge mellan två bergstoppar och har dessutom några partier med glasgolv vilka man dock kan välja att gå runt. Den vidsträckta utsikten är helt magisk med den smaragdgröna skogen som klättrar upp längs bergen och kullarna, havet som på något vis möter och nästan går ihop himlen.

Detta är utan tvekan en riktig turistfälla med souvenirshoppar, västerländsk prisnivå, långs köer med mera. Vi lyckades dock undvika de långa köerna, troligtvis för att vi kom relativt sent på en vardag, och tycker detta var väl värt ett besök. Ibland förundras jag över hur en värld som kan vara så hård också kan vara så otroligt vacker.

Emelie


Kommentera (1)

Äntligen framme i Langkawi

Rubriken till detta blogginlägg är något motstridig eftersom jag verkligen älskar Thailand, i alla fall de delar som vi som turister fått uppleva. Nu är det dock fantastiskt skönt att vi igår lyckades komma med vår båt hit till ön Langkawi i Malaysia.

Vi skulle kunna säga att vår resa började 8:20 igår morse då vi något stressade checkade ut från vårt hotell. Tandborstningen hade inte hunnits med då frukostpannkakorna tog extra god tid på sig att tillagas denna morgon men i övrigt låg vi skapligt bra till tidsmässigt.

Efter några hundra meter på Koh Lipes mysiga Walking Street var vi framme vid stranden. Det var nu dags att bära våra tunga resväskor längs med stranden bort till ”Immigration Office”. Väl där fick vi veta att vi skulle vänta en halvtimme vilket inte riktigt stämde överens med vad som stod på biljetten. Det kändes dock skönt med lite vila även om det det hela var lite väl oorganiserat för min smak.

När kontoret väl öppnade klockan nio var vi bland de första i kön vilket kändes skönt, nu skulle det säkert inte vara några problem att hinna med båten. Bakslaget kom dock ganska snabbt då vi fick veta att vi hade bokat biljett med ett bolag som använde sig av ett annat ”Immigration Office” som låg åt det håll vi kom från. Exakt var lyckades vi inte få reda på och det var inte heller utsatt på kartan. Vid det här laget började det kännas ganska så svettigt.

De var bara att börja kånka väskorna tillbaka i sanden och fråga oss fram längs vägen samtidigt som klockan tickade. Enligt båtbiljetten var vi tvungna att checka in en timme innan avgång och nu var det kanske en kvart kvar.

Efter att ha frågat på ett par olika ställen längs stranden fick Emelie napp. Vi fick hjälp av personalen på ett hotell att köra väskorna den sista biten i en kärra fram till vad som skulle vara rätt kö. Äntligen framme!


Kommentera